Danmark
Har nog inte riktigt insett det än. Men om två dygn kommer jag att befinna mig i Danmark. Detta land of my mardrömmar. Har inte varit där på fyra år. Då var det 2004 och lera, lera, lera i Roskilde. Får kväljningar bara jag tänker på det.
När vi på den soliga måndagsmorgonen bröt oss ut
(bokstavligen talat)
från campingen kände jag det som att det ska jävligt mycket till om jag ska återvända till Danmark i allmänhet. Och Roskilde i synnerhet. När vi några timmar senare åkte över bron med bussen var det med en oerhörd lättnadskänsla som jag sa till mig själv: "Danmark. Aldrig mer Danmark".
Men men, nu ska jobbet ner. Och jag följer med. Ska dela rum med den argast tänkbara av kollegor. Men det ska nog gå bra. Får förhandla lite om det där sms-förbudet på rummet, tror jag.
Men ändå, allvarligt, hur ska jag klara av att återvända till Danmark?
När vi på den soliga måndagsmorgonen bröt oss ut
(bokstavligen talat)
från campingen kände jag det som att det ska jävligt mycket till om jag ska återvända till Danmark i allmänhet. Och Roskilde i synnerhet. När vi några timmar senare åkte över bron med bussen var det med en oerhörd lättnadskänsla som jag sa till mig själv: "Danmark. Aldrig mer Danmark".
Men men, nu ska jobbet ner. Och jag följer med. Ska dela rum med den argast tänkbara av kollegor. Men det ska nog gå bra. Får förhandla lite om det där sms-förbudet på rummet, tror jag.
Men ändå, allvarligt, hur ska jag klara av att återvända till Danmark?
Kommentarer
Trackback