Snökalven

Yes! Äntligen tillbaka till Texas Longhorn. Förmodligen mitt favoritlunchställe i hela, hela Linköping. Fick dock leta utanför jobbet för att få någon att gå dit med. Som ett tecken på det kom Alec och Lisa kom upp till jobbet och störde när jag var som djupast inne i min allra bästa bank-engelska. Störde är väl kanske att överdriva,
   (de stod i trappen och vinkade lite försiktigt)
   men kom av mig gjorde jag iallafall. Så jag ringde upp Alec när jag var klar med kunden, och han följde med till Texas. Fint!

Stället var idag befolkat av diverse karaktärer. Till vänster om oss satt fyra killar i trettioårsåldern. Sådär lagom datanördiga. Pratade engelska. En av dem pratade inte alls. Han satt och såg sur ut och stirrade ut genom fönstret. När sen deras mat kom in högg han in. Beslutsamt. Väldigt beslutsamt. När han sen var klar först av alla återgick han till sin ursprungsposition. Sur och stirrande.
   Till höger satt en gravid asiatisk kvinna. Alec kunde självklart inte hålla sig från att hela tiden säga att hon var på väg att föda en asiatisk skräckfilmsflicka. Samt att göra diverse ljud från the Grudge. Och det fula är att han nästan lyckades skrämma mig. På riktigt.

Betyg
Mat -4
Service - 4
Pris - 2
Miljö - 4
Snabbhet - 3
Totalt: 3,4

Nu blir det pizza med Angelica. Sen är det möte med bittra singlar. Tvåveckorsjubileum!

---